Ännu en reseblogg -

damm och skit, då blir man vit.

Nepal, skitigt, mycket folk och försäljare...men ett helt magiskt ställe!

Kathmandus flygplats,

Det var hur mycket folk som helst som väntade i kaoset för att plocka sina väskor från bandet, och alla stod 2 cm ifrån bandet med köer av folk bakom och på varandra. Det tog ca 1,5 timme för oss att få våra väskor och då var det fortfarande fullt med folk kvar som väntade på sina.

Vi tog sen en "taxi", mer en liten nissan micra med stereon på högsta volym med nån indisk hitmusik...

Hade inte kunnat föreställa mig att Kathmandu skulle vara en stad med så mycket turister. Det ligger barer och restauranger om vartannat och trekking agenter och trekking affärer finns i tusentals.

Det var ju tänkte att vi skulle göra en 10 dagars vipassana kurs, du får alltså inte säga ett ord på 10 dagar samtidigt som du mediterar 10-15 timmar om dagen, vi vaknade tidigt på morgonen för att hinna med lite grejer innan vi skulle mötas för kursstart kl 11.00, vi gick bl a och köpte en jävla massa trekking utrustning och hyrde 2 sovsäckar för att klara av kylan på nätterna i meditations centret.

aja, kl slog 11, väskorna, eller i mitt fall en trasig tygpåse, var packade och vi stod och fyllde i en massa regisrtreringspapper. allt klart, välkomna tillbaka kl 13.00 för 1 timmes introduktion.

Vi satt ner på golvet i 1 timme och lyssnade på vad man fick och inte fick göra, mest då vad man inte fick göra, titta på någon, äta efter kl 11.00,sova längre än 04.00, sitta på samma sida som det andra könet, bla bla bla...

Vi fick i stort sett inte göra nåt förutom sitta ner och meditera för att inte störa varken oss själva eller någon annan i 10 dagar.

Timmen var klar och det var dags att ställa sig upp, redan där tog det stopp. Benen hade ju nästan låst sig så jag haltade nog värre än en stelopererad gammal gube.

Fick halta mig ut ur lokalen utan att titta på Alex och där skulle vi vänta på bussar som skulle ta oss till centret där vi skulle vara.

Vi satt där ute en bra stund och bara väntade och till sist blev det bara så att vi gick därifrån...

Det kanske skulle vara kul att prova men va fan, vi är inte sånna människor, sitta där och vara tyst och glo ut i ingenting, ne du då finns det roligare grejer att göra...Alex var lite sjuk också...

Vi bestämde oss därefter att göra Everest trekken tidigare, men innan det skulle djungel Tarzan inom oss få sitt.

Vi åkte ner till en nationalpark som heter Chitwan, som på nepalesiska betyder "Djungelns hjärta", det skulle tydligen finnas både noshörningar, elefanter och tigrar där.

När vi kom dit gick vi, med en guide, ut på en liten tur ut genom byn in i vildmarken. Vi såg då vår första absolut vilda noshörning, liggandes i floden för att svalka sig och gjorde inte mer än så. Naturen kändes lite som att vara på Afrikas slätter med platt mark en stor flod och djungeln bakom...

Efter en liten bira vid floden till solnedgången gick vi hem genom ett fält, ett cannabis fält!

cannabis växter helt fritt där nere precis som ogräs, vilket det var från början.

Det var en ganska stor chock att se så mycket cannabis som bara är där, fritt för vem som helst att gå igenom för att komma till floden. Jag hade mer föreställt mig mörka rastas med dreadlocks stå med automatvapen vaktandes för att absolut ingen ens skulle kunna se in...

vad fel man kan ha...

Dag 2 gick vi upp väldigt tidigt för att rida på en elefant genom djungeln, vi ser 100 tals hjortar och när vi kommer till en flod ligger det 4 st noshörningar och badar, men dem likaså den dagen innan låg bara där för att undkomma värmen.

Jag är inte riktigt för att rida på elefanter eftersom dem behandlas ganska illa, men det såg ändå ut som han klarade våran vikt och inte var alltför ledsen, med tanke på hur hjärntvättade och slagna dem blivit...

eftermiddagen började med en kanot tur med en träkanot som var ungefär lika stabil som en enbent stol, hade ju nästan träningsverk av allt stabiliserande med kroppen. Hade inte jättelust att trilla i plurret med tanke på alla krokodiler som var där i.

Väl ur det där schabraket låg det en relativt stor krokodil 5 meter ifrån oss i vattenbrynet och solade lite.

Vi gick en bra bit utmed floden för guiden såg en stor noshörning som stod och käkade i vattnet en bit bort, så vi skyndade oss långsamt ditåt för att få i alla fall en glimt av den innan den gav sig iväg på nya äventyr.

Vi kom dit och den gav sig inte av, så vi fortsatte lite längre fram, och lite till...det är då guiden säger att denna hane verkar vara en aggressiv typ eftersom han saknar ett öra och har bara lite av sitt horn kvar, måste därför ha varit i många strider.

i alla fall så kommer vi ca 30 meter ifrån den när guiden säger att vi måste stanna där, noshörningar kan springa upp till 40 km/h och lätt döda oss om den vill. Jag därimot ville ha lite bättre bilder lite längre fram, så jag gick lite åt sidan så tyst jag kunde för att inte väcka uppmärksamhet, gick lite längre fram när han går ur vattnet och tittar upp. Sen börjar han springa, emot oss. Guiden skriker, RUN, och vi springer allt vi har och han efter, då stannar guiden, vänder sig emot honom och vevar med en pinne, då stannar han och går ner mot vattnet igen...

Adrenalin, det var en häftig upplevelse...

dagen avslutades med lite mat och nån bira innan vi skulle upp 6.30 dagen efter för lite mer djungel innan bussen tog oss tillbaka till Kathmandu.

där är vi nu och allt är bokat, betalat och klart... vi åker till flygplatsen imorgon bitti kl 06.00 för att hoppa på en av världens farligaste flygningar, 35 min flygning i ett Micro plan där man behöver öronproppar för att sedan landa på världens kortaste landningsbana som avslutas med ett stup om dem inte hinner stanna...

men det är nog inte första gången piloterna gör denna flygning.

sen börjar 14 dagar av vandring uppför världens högsta berg...

ses om 14!

En av staden många "soptippar"..

kor är ju ett heligt djur, så dem får vara vart som helst

betarna!

en av "Afrikas" slätter

första badande noshörningen

krokodilerna lurar

safari i flipflop

18.03 precis som jag sa!

hmmm..ogräset växer fritt...

från elefanten..

den stadiga kanoten

var ju tvungen att gå så nära det gick, men han var räddare för mig..

här har vi bjässen som jagade oss, 2,5 ton muskler!

syd att jag inte hade ett teleobjektiv!

tiger klösmärken! där var jag lite svettig om händerna...

tiger spejar´n

morning glory!

2015-03-20 @ 11:12:00 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

from Thai to Malay

Nu sitter vi på rummet i Kuala Lumpur, packat och klart och blickar in i framtiden för Nepal. Planet går ikväll och den 10 dagar långa meditationskursen börjar imorgon kl 11.00.

Det ska bli riktigt häftigt, eller häftig är väl fel ordval, eftersom det enda man gör är att sitta still och knäpptyst i 10 dagar... jag vet inte riktigt hur häftigt det är men det ska bli intressant i alla fall. En upplevelse utöver det vanliga.

Vi kommer som sagt till Nepal ikväll och imorn bitti måste vi ut på Kathmandus gator för att leta upp lite kläder och dylikt, eftersom vi har nu vant oss vid ett lite varmare klimat så finns ju risken att gåshuden letar sig fram och läpparna blir blå, det ska ju ändå vara ca 25-30 på dagarna och typ 10 på nätterna så en vinter sovsäck kommer behövas.

juste, vegetarianer ska vi bli.

Varför i helvete då för??

Jo för att det är god och nyttig mat! Kan bero lite på att det ända som serveras på metitationsgrejen är vegetariskt och på Everest också, kan vara lite därför.... men bara en månad sen blir det en fet, blodig och dyr stek! och kanske en massage..

Berget ja, underställ har nu inhandlats här i KL, och det blev ett bra sådant, har ingen lust att frysa arslet av oss, läste ju att det blev mellan 10 och 20 minus på nätter och mornar.

Eftersom man bara får 30 dagars visum i Nepal så kommer det hela bli lite stressigt, men ändå inte...

Efter meditationen så kommer vi antagligen befinna oss i Kathmandu i 2 nätter innan vi flyger till Lukla för att starta vandringen uppför.

när vi kommer ner igen har vi antaglien inte så jättemånga dagar (beroende på om det tar 12 eller 14 dagar) tills vi måste lämna landet, så det blir in/ut utan att se nånting, eller ja, världens högsta berg ser vi ju i alla fall. Och kanske till och med sin inre själ??

Vi har nu skickat hem vår dykutrustning och lite kläder och skit som bara väger och tar plats, så nu är det igen väldigt skönt att resa. Som Ghandi skulle säga "en lätt resa, är en lätt resa" kanske..

men jag har gått och köpt mig en liten leksak som väger 10 kg som jag får släpa på istället...hmmm..

Som sagt finner ni oss nu i KL efter några veckor i Thailand och 2 öar här i Malaysia.

Koh Lipe var den första ön i Thailand vi var på, jättefin ö, fint vatten och allt det där... dem flesta vi har pratat med gällande Koh Lipe, ska inte nämna några namn (Filip och Frida och Joel och Madde) har sagt att det är helt underbart och vackert och att om vi ska åka dit måste vi göra det nu innan den ön också blir helt dränkt av turister.

OK, så vi gjorde det, kom dit och allt stämde, det var jätte fint. Men, jag vet inte hur jag ska säga det...Det var redan dränkt av turister...

Det är ju helt sjukt, när det blir för mycket folk på en ö, ja då bygger man bara upp massa resorts och affärer och lägger lite nya vägar på en annan ö för att dränka den ön också, även fast tydligen den Thailändska befolkningen på ön sa att dem inte ville att det skulle hända...

När ska 2-veckor-semester-vill-bara-ligga-och-sola-turisten inse att det finns andra länder än Thailand att invadera?

Eftersom vi tog båten från den ön, över gränsen till Malaysia till en ö som heter Langkawi, i stort sett inga sådana turister, utan mest sköna ryggsäcksbärande folk som gillar livet.

Den ön tyckte jag var underbar, den hade det mesta, en härlig strand att ligga och mysa på, en väg med bilar, affärer, restauranger, hotell och vanliga hus precis innan stranden, och inte nog med det, det var en Taxfree ö!!

=billig öl!

Därifrån tog vi båten till penang som är en annan ö som är känd för sin mat! Det gillar vi, så vi åkte dit och bestämde att vi skulle vara där i 4 dagar, vilket visade sig var lite för lång tid. vädigt god mat hade dem i alla fall. en gammal del av staden och en ny, den gamla var mycket finare med mycket gatukonst och små morderna cafeer överallt, vi åt riktigt gott på en italiensk restaurang och till och med en flaska vin på det..det var länge sen, det var smaskens.

utanför rummet i gränden bodde en hemlös kvinna som satt och sniffa lim större delen av dagarna.

Vi åkte upp på en liten kulle också som heter penang hill, mest för att undkomma den fruktansvärda hettan som var i penang, måste varit nån forma av rekord, 70-80 grader minst, och vi hörde att det skulle vara typ 22 grader där uppe på kullen så vi åkte dit, man åkte tåg upp, rakt upp från 0-typ 700 meter på 3 min...

fin vy men inte alls några 22 grader, mer 32..men det var något svalare än där nere...

KL är som vanligt, coolt, fint, stort och jag gillar stan som fan. mycket bio och shoppingcenters har det blivit här för att leta efter lite kläder till berget och meditationen och då blir jag trött i fötterna och är då skönt ätt sitta ner, och varför då inte göra det inne i en bio salong...kanon.

det sista vi ska göra innan vi lämnar är att äta...

puss och kram